Den misstänktes rättigheter och skyldigheter
" Det finns olika grader av misstankar- kan misstänkas, -skäligen misstänkt, - på sannolika skäl misstänkt, tillräckliga skäl för åtal. Då polis/åklagare inleder en förundersökning är syftet att få fram en misstänkt som kan bindas till brottet. Då någon/några "kan misstänkas" behöver inte bevisningen vara stark - det kan i vissa fall räcka att man är på brottsplatsen. När misstankegraden höjs till "skäligen misstänkt" inträder ett flertal rättigheter för den skäligen misstänkte- denne ska då delges misstanken och ska också underrättas om sin rätt att anlita försvarare och i vissa fall kunna få en offentlig försvarare. Han ska också underrättas som att han inte behöver yttra sig om misstanken och att han ej heller behöver uttala sig så han belastar sig själv. "Skälig misstanke" föreligger när konkreta omständigheter som med viss styrka pekar på att den misstänkte har begått den gärningen. "På sannolika skäl misstänkt" är ändå starkare och kan ge grund för häktning. "Tillräckliga skäl för åtal" föreligger då åklagaren kan göra en bedömning att den misstänkte kommer att dömas i domstol med gällande bevisning. Fråga: När har jag rätt att anlita en försvarare (SVAR) Vad kostar en försvarare? (SVAR) "
Polisens rättigheter och skyldigheter
"Polisens rättigheter och skyldigheter. Polisens rättigheter och skyldigheter regleras i lagar och författningar. Förutsättningar för användande av våld för att genomföra en tjänsteåtgärd finns i Polislagen. Då en förundersökning av brott genomförs finns de flesta bestämmelserna i Rättegångsbalken 20–28 kap samt i Förundersökningskungörelsen och även i Lag om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. I grundlagen -Regeringsformen- finns bl.a. medborgarnas rättigheter såsom att Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Polisen har genom lag fått möjlighet att använda s.k. tvångsmedel för att genomföra vissa tjänsteåtgärder. Tvångsmedel kan vara – Hämtning till förhör, Gripande av en person misstänkt för brott, Husrannsakan, Kroppsbesiktning, Kroppsvisitation, Fotografering, Tagande av foto m.fl. För att få utföra dessa åtgärden måste det finnas lagstöd. Lagstöd finns i olika lagar och författningar- främst i Rättegångsbalken, Förundersökningskungörelsen, Lag om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och Polislagen. Vad gäller vid Husrannskan och Kroppsvisitation i fordon enligt Polislagen -se JO-beslut 6855-2018 ( Klicka här) När får polisen gripa en person? Vad gäller? (Klicka här) LATHUND avseende: Åtgärder vid beslag - hävande/ förverkande/försäljning/oskadliggörande.( Klicka här) Vad gäller vid läkarundersökning i samband med brott - Journalanteckningar, Rättsmedicinskt yttrande, Rättsintyg.( Klicka här) Utred ”Alternativa hypoteser” och ”Ansvarsfrihetsgrunder”. (klicka här) VIKTEN AV TIDIGA FÖRHÖR (klicka här) "
Vittnets rättigheter och skyldigheter
"Vittne under förundersökning. En förundersökning består till stor del av förhör med personer som kan antas ha kännedom om förhållanden av betydelse i ärendet. Många av dessa bedöms såsom vittne i ärendet. Vittne kan vem som helt vara – den som har sett den brottsliga handlingen, - den som sett eller hört saker avseende brottet i efterhand – den som har upplysningar att lämna för att klargöra vad som hänt. m.m. Vissa personer/ kategorier av personer får inte vittna. Det kan vara advokater som inte får höras om vad de får höra av sina klienter och som rör ärendet. Präster får inte höras som vittne om vad som de fått del av i sin tjänst som präst. Vissa anhöriga till misstänkt behöver inte vittna i domstol om de inte vill. Fråga: Vad gäller när jag är vittne till ett brott? (SVAR) Vad händer när jag kommer till polisen och är kallad till förhör? (SVAR) VIKTEN AV TIDIGA FÖRHÖR (klicka här) "
Målsägandes rättigheter och skyldigheter
"Målsägandes rättigheter Vem är målsägande? Rättegångsbalken 20 kap 8 § fjärde stycket. Målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada. Lag (1964:166) Bestämmelsen omfattar tre alternativa kategorier av målsägande, men de tre angivna fallen utesluter inte varandra. Exempelvis kan den mot vilken ett brott riktar sig också vara den som lidit skada till följd av brottet. En målsägande kan också vara den som befinner sig på brottsplatsen t.ex. en kund i en banklokal under pågående bankrån även om brottet inte var direkt riktat mot denne. (Läs mer) Brottsoffrets möjligheter till ersättning för skador (Läs mer) Länk till - Brottsofferguiden.se - en information från Brottsoffermyndigheten över vad som kan vara aktsuellt för brottsoffer vid specifika brott bl.a. (Klicka här) "